Vänd på tänket – bo och jobba där du vill leva

Det märks att Olle Schubert har fått frågan förut.

– En flytt från stan till landsbygd och natur behöver inte vara något krångligt eller dramatiskt, den insikten sjunker nog in snabbt hos många nu. Twitter och många andra företag har redan beslutat att hemmet från och med nu är den normala arbetsplatsen, pandemin ställer helt enkelt gamla sanningar på ända.

New Republic grundades 2011 av Olle och tre tidigare kollegor från en annan byrå. De har främst kunder i Sverige men även i Norden och övriga EU. Merparten av medarbetarna kommer från tunga positioner inom politik och näringsliv, byrån är profilerad inom hållbarhet avseende såväl miljö och klimat som social hållbarhet. New Republic jobbar med public affairs vilket i korthet betyder att de är rådgivare till ledningsgrupper på företag och organisationer, ibland även myndigheter, som vill stärka sina omvärldsrelationer.

– Det som förenar oss på företaget är en gemensam grundsyn på att ökat demokratiskt samhällsengagemang och strävan efter hållbarhet är av godo, men för övrigt är vi olika. Vi hjälper våra uppdragsgivare att navigera i och förstå sin omvärld, vilket ställer krav på både analytisk förmåga och olika perspektiv. Att inte alla bor på samma ställe är en konkurrensfördel, var du bor påverkar din uppfattning om vilka samhällsproblem som är de viktigaste och hur de bör åtgärdas. Transportinfrastruktur, skogsnäring och djurhållning är exempel på områden där våra politiska åsikter ofta färgas av var vi bor.

"Frågan var och en bör ställa sig är vad som är ens eget centrum."

Olle menar att vi ska räkna med att vi står inför bestående förändringar av beteenden och värderingar i pandemins spår, även när det gäller val av boende. Ett tecken på det är en gryende oro hos vissa för att urbaniseringstrenden ska mattas av.

– En ledarskribent i en storstadstidning resonerade häromdagen kring vad han kritiskt beskrev som ”drömmen att kombinera karriär med att leva naturnära, stillsamt och prisvärt”. Ingen dålig dröm, kan jag tycka. Men hans slutsats var att ”distansarbete är rätt trist i längden om det inte finns något att göra efter jobbet”. Den analysen stämmer bara om man tycker att löpbandet på gymmet är uppenbart bättre än skidspåret eller skogsstigen. Eller ett par timmar i skogen med röjsågen, vilket jag har möjlighet till. Och om man är säker på att stort urval av caféer och krogar är en förutsättning för samvaro med barn, vänner och grannar, god mat och annat som gör livet värt att leva.

Olle bor och arbetar i byn Persåsen, med Oviksfjällen i ryggen och en hisnande vy över Storsjön. Det har han gjort sedan flytten från Stockholm för snart 20 år sedan; beslutet togs när familjen växt med fyra små döttrar och det var dags för den äldsta att börja skolan. Att stanna i Stockholm skulle säkert bli bra, men fanns det något bättre? I Jämtland fanns barnens farmor och farfar redo att tillbringa mer tid med dem. Storstadspulsen var inte bara odelat positiv längre. Större ytor, natur och mer tid lockade och de packade därför ner bohaget och flyttade. Jobbet kunde Olle ta med sig och fortsätta göra samma arbetsuppgifter som tidigare.

– Jag ser mängder av urbana människor som bygger sina personliga varumärken på friluftsliv och naturdyrkan. De tapetserar sina sociala medier med skärgårdar, skog, fjäll, kajaker, skidor, tält, stormkök och friluftsliv. Längtar man alltid till naturen kanske man ska testa att bo så, och inte bara ha det som tillflyktsort under några semesterveckor. En flytt till landsbygden måste inte innebära kulturella umbäranden, i min familj sjunger vi i kör, spelar i band, tränar fotboll och träffar spännande människor. Jag själv är jaktintresserad och har den osannolika lyxen att bo mitt i mina egna jaktmarker. Min fru påtar i trädgården och planerar för ett nytt växthus till våren.

Men Olle konstaterar att kollegor måste ha möjlighet att träffas på riktigt, dels för att det helt enkelt är ”sjukt tråkigt” att bara träffas digitalt, dels för att idéer och kreativitet ofta bara uppstår i riktiga möten mellan människor. Själv reser han ofta för att träffa kollegor och uppdragsgivare.

– Självklart måste man röra på sig, för min del gäller det oavsett var jag bor. Det är alltid kul att komma till kollegorna i Stockholm och Malmö. Och det är alltid skönt att komma hem. Kollegorna kommer faktiskt till Persåsen också med jämna mellanrum. Frågan var och en bör ställa sig är vad som är ens eget centrum. Där jag bor nu finns det en helhet och ett sammanhang i tillvaron som passar mig. Vi har massor av plats för släkt och vänner som vill besöka oss. Vi kan äta det vi odlar och jagar. På årsbasis är vi i princip självförsörjande på el och kan köra våra bilar på förnybar energi.