Marie prisad för Åsarnas ungdomsverksamhet

Hon skruvar på sig, tycker det är lite obekvämt att bli hyllad.
– Alltså, det är ju kul att få uppskattning och så men det är ju vi alla som fått pris, säger hon när flertalet utnämningar från Korpen, Bergs kommun och Länsförsäkringar kommer på tal. Det är klubben som är bra, alla hjälps åt och ser till att det blir så bra som det är.

Den här kvällen, i slutet av vintern 2021, är det Fjällgymnasiets elever som håller i ungdomsträningen. Killar och tjejer far runt och får till och med sparka fotboll, med en skida på ena foten och bara pjäxa på den andra. Det är ”Följa-John” och skejt uppför första backen i den strålande kvällssolen. Efter ett ymnigt och sent snöfall i mitten av april är förutsättningarna för skidträning fortfarande ypperliga i Åsarnas skidspår.

– Så länge det går att åka skidor så åker vi skidor. På sommarhalvåret brukar vi åka runt till de olika byarna och ungdomarna får hålla i träningen på sin hemmaplan. Det är paddling, cykling, styrka och hinderbana, sådant de väljer och tycker är kul, berättar Marie.

Det viktigaste med ungdomsidrott är gemenskap; alla ska få känna sig trygga och alla ska kunna ha roligt. Någon elitsatsning är det inte tal om för barn och ungdom.

Gillar ungdomar

Marie kan inte riktigt framhäva några speciella egenskaper som har gjort henne så uppskattad som tränare. Jag är som jag är säger Marie och rycker på axlarna. En egenskap skidåkarna Ella Eliasson och Signe Lundkvist uppskattar:

– Hon är snäll, hon är rolig, hon lyssnar på oss och hon har bra övningar, säger de båda 10-åringarna innan de kommer igång med dagens övningar.

Marie har inga självklara måste-tips eller recept på en framgångsrik klubbverksamhet för ungdomar. Hon är en naturlig tränartalang helt enkelt, med många års erfarenhet och brinnande glöd som gett resultat i glada skidungdomar. En sak lyfter hon som speciellt viktig i alla fall:

– Varm saft efter träningen, det är viktigt, även för de som är 15-16 år, säger hon och skrattar.

Framsteg för Marie är inte ungdomars tider och prestationer eller ett visst antal som går vidare till elitsatsning.

– Det är en ära att få vara med under en tidsperiod av deras liv och vara en del av deras utveckling och att de växer utifrån sina egna förutsättningar. Att vara deras tränare innebär förhoppningsvis mer än att bara lära dem åka skidor. Allt handlar inte heller om idrott i praktiken. Inte heller grupperna är lika från år till år och tränarrollen förändras hela tiden.

– Ibland kan vi ha en grupp som stökar och gruffas och säger tråkiga saker till varandra i början på hösten, då får vi jobba mycket med värdegrunder och hur man är mot varandra. Men till våren har det förhoppningsvis blivit en helt annan stämning.

Mer än idrott

Alla måste känna sig trygga och alla måste känna att de kan prata med tränaren om allt, inte bara om träning, menar Marie, och det är tränarens uppgift att se till att alla är med. Ska man till exempel ta sig från en plats till en annan under träningen så ska det finnas olika vägar, eller så hittar tränaren på olika knep, så att alla kommer fram samtidigt. I en stafett är det tränarens uppgift att mixa lag så det blir jämnt. – Det är inte roligt att hela tiden var den som kommer sist, och vara den som alla väntar på, säger Marie.

Engagemanget och glädjen över att träna ungdomar finns kvar efter alla år. Hur länge till hon fortsätter vet hon inte. Marie har någon gång sagt trettio år som någon typ av definition, men idag tvekar hon. Då skulle det bara vara en handfull år kvar.

– Jag håller på så länge det är roligt, det är väl dumt att bestämma något av princip egentligen. Det är säkert också alla barn och vuxna i Åsarna IK glada för.