Hållbart vardagsliv i Skålan

VEM SOM HELST med en smartphone och ett svenskt bankID kan komma in och handla. Tydliga instruktioner finns utanför dörren. – Vi ska försöka skylta upp lite bättre så att turister och förbipasserande också förstår att de kan handla här när som helst, säger Bengt Karlström, kassör i Skålans Byaråd.

KUNDER SOM SAKNAR modern telefon och bankID kan få hjälp av personalen att registrera personnummer och mobilnummer och på så sätt få tillgång till butiken.

DET ÄR NU ÖVER tio år sedan den gamla affären i Skålan lades ner. Sedan dess har byborna behövt åka fyra mil tur och retur för att skaffa en liter mjölk. I Byarådets enkät för ett par år sedan framkom att en affär stod högt på invånarnas önskelista. Men hur? Skålan, inklusive Fotingen och Nybo, har bara cirka 150 invånare. Olika idéer föddes och förkastades tills den dag Bengt råkade läsa en artikel om en man i södra Sverige som startat självbetjäningsbutiker. Bengt ringde för att få veta mer. Det här var något som kunde passa Skålan.

LÄNSSTYRELSEN SÅG Skålans idé som ett intressant pilotprojekt och beviljade 459 000 kronor i stöd till det som skulle bli Jämtland Härjedalens första självbetjäningsbutik. Pengarna har använts till tekniska system och inredning av ett utrymme i bygdegården – en perfekt butikslokal som redan stod uppvärmd med miljövänlig bergvärme och solceller. I bygdegården huserar sedan tidigare byns förskola och lunchrestaurang.

– Det är jättebra och skönt att slippa åka. Med butik i byn behöver jag inte planera på samma sätt och kan vara mer spontan i matlagningen, säger Margit Logrim.

Bygdens engagemang bidrar till utvecklingen

Vid betalningsdisken skannar kunden sina varor och trycker på pekskärmen för att komma vidare till kortbetalningen. Det är som självbetjäningskassorna i vilken större livsmedelsaffär som helst. Om någon känner sig osäker på tekniken finns Bengt och byns IT-ansvarige Gillis Wikander bara ett telefonsamtal bort.

– I mobilen ser jag bilder från övervakningskamerorna, till och med skärmen i kassan, då är det lätt att hjälpa till eftersom man kan se hur de tryckt och vad som blev fel, säger Bengt.

MED MOBILENS HJÄLP håller han också koll på temperaturen i kylar och frysar och får ett larm om det blir för varmt.

BYBORNA Majlis Handler och Nathalie de Groot är timanställda av Byarådet för att sköta beställningar, leveranser, prismärkning och koll av varornas bäst före-datum.

– Det är jättekul! Men det är svårt att veta hur mycket vi ska beställa, särskilt mjölk och grädde. Folk köper så olika från vecka till vecka. Men vi blir bättre och bättre, säger Majlis.

Med Skålans andra verksamheter vägg i vägg blir det enkelt att minimera matsvinnet. Fläckig frukt blir till fruktsallad i förskolan. Råvaror som närmar sig utgångsdatum används i restaurangen. Det som blir över efter lunchserveringen blir till frysta matlådor som säljs i butiken. Det är som ett eget litet kretslopp.

EKONOMISKT är butiken ett nollsummespel. Vinsterna utgörs av nyttan för byn, invånarna och miljön. – De som jobbar västerut slipper nu att köra extra mil för att handla, och om nu utsläppen ska minska är det bra om vi kan gå eller cykla till affären. Jag tror också att den utökade servicen kan göra folk mer inflyttningsbenägna, säger Bengt.

BUTIKENS ÖVERLEVNAD bygger förstås på att byborna är köptrogna. Och det är de. – Vi är många som köper allting här och bara kompletteringshandlar på annat håll, säger Majlis.