Evelina Solsten

- med fötterna i rötterna

Född i Norge och uppvuxen i Glen. En renhjord på fjället, åtta tamrenar och fyra hundar på gården. Evelina Solsten bor vid vägens början.

– Jag är stolt över Glen. Det finns de som säger att Glen ligger vid vägens ände. Jag säger att det är här vägen börjar, säger Evelina Solsten.

I Glen finns sex hushåll och omkring 18 invånare. Där har Evelina sina rötter. Hon trampar samma stigar som hennes förfäder har gjort.

– Det är en historisk plats som jag är en del av och det känns bra. Det är här jag trivs bäst. Här jag kan rensa tankarna och bara vara. Naturen, renarna allt är fint. Fast jag är uppvuxen i den här miljön så uppskattar jag det jag ser varje dag.

Evelina Solsten är 17 år och går på gymnasiet i Östersund. Efter att ha pendlat till och från skolan i nio år, 14 mil och två timmar per dag, valde hon att flytta till Östersund för att gå gymnasiet men det är en tillfällig flytt.

– Det enda jag vet om framtiden är att jag vill bo här och jobba med renskötsel. Jag kan inte tänka mig att ha ett jobb där jag måste avstå helt från renskötsel. Det måste vara något som går att kombinera.

Vår gemensamma historia

Evelina går samhällsvetenskapligt program med inriktning mot media med en tanke om att journalistiken skulle kunna gå att kombinera med jobbet som renskötare.

– Det samiska är en stor del av mig. Jag vill bidra till att sprida kunskap om det samiska livet som det är idag. Det finns en stor okunskap om det mesta kring vårt sätt att leva. Drivkraften är att det samiska livet ska bli en naturlig del av samhället i stort. Den samiska kulturen är inte bara vår historia, det är hela landets historia och sammanhang. Jag vill att fler ska få kunskap om det, säger Evelina Solsten.

Familjen tillhör Tåssåsens sameby som bedriver renskötsel i ett område med förhållandevis mycket turism. Det är en utmaning att kombinera turism med rennäring men det är inte omöjligt. Det handlar om respekt och kunskap, enligt Evelina.

– För att det ska bli bra måste vi mötas, både vi samer och samhället i stort. Vi kan inte förvänta oss att alla ska anpassa sig enbart efter oss eller tvärtom. Turister kan absolut vara på fjället men inte överallt och vid alla tillfällen. Periodvis är renarna till exempel känsliga, som på våren vid kalvning. Det handlar om ett par månader på ett helt år, jag tänker att om man har kunskap om det så kan man välja att åka någon annanstans. Det handlar mycket om information, förståelse och ömsesidig respekt.

Lyckad tömkastning en milstolpe

Renskötsel idag handlar lika mycket om att hantera omvärlden som att sköta renarna. Det handlar om att kunna förhandla, samråda, samarbeta kring skogsbruk och markfrågor när det gäller till exempel turism, skoterleder eller vindkraft. Det skrämmer inte Evelina men det är inte heller det som lockar – det gör renarna. Årets höjdpunkt är kalvmärkningen på sommaren.

– Vår sameby använder tömkastning (lasso) för att fånga in kalvarna. Jag var nio år när jag lyckades kasta fast en kalv första gången men det är otroligt svårt. Du ska hinna se märkningen, identifiera kalven till rätt vaja och samtidigt kasta ett perfekt kast. Förra sommaren började jag få kläm på det ordentligt och det var den härligaste känslan! säger Evelina Solsten.

Ett par år återstår av gymnasietiden i Östersund och kanske vidare studier men därefter styr Evelina Solsten hemåt igen.

– Jag vill bo kvar i Glen. Många tycker det är konstigt. Jag får ofta höra att ”där händer ju ingenting” men för mig är det konstigt att tänka tvärtom, att inte bo kvar. Visst kan jag åka ut och se världen, bara så länge som jag vet att jag kan återvända hit.

Visste du att?

Samerna är Sveriges urfolk, erkänd av Sveriges riksdag 1977. Samerna är både ett urfolk och en nationell minoritet. Sverige har undertecknat urfolksdeklarationen 2007. I Bergs kommun talas flera samiska språkvarieteter men sydsamiskan är den variant som historiskt talats i området och som är den vanligaste hos invånare i kommunen med samiskt ursprung idag.

Bergs kommun är sedan år 2010 också samisk förvaltningskommun enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk som trädde i kraft samma år och som utgår från Europakonventioner och FN:s arbete med mänskliga rättigheter. Lagen består av ett grundskydd som gäller i hela Sverige och för alla fem nationella minoriteter, samt ett förstärkt skydd.

Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket är i särskilt fokus i lagstiftningen.

Mer information

Reportaget publicerades i Magasinet Bergsliv 2018